Byst av Gustav III – en av Stockholm stads klenoderl

Län: Stockholms

Bysten tillskrivs Jean Antoine Houdon – en av upplysningstidens främste bildhuggare. Arbetet beställdes av svenske ambassadören i Paris Gustav Philip Creutz. Som ambassadör undertecknade han för Sverige 1783 ett vänskaps- och handelstraktat med Benjamin Franklin – även denne avbildad av Houdon. Bysten av Gustav III gjordes 1784 - samma år som kungen besökte Paris. Creutz hade då återvänt till Sverige och han dog i Stockholm året därpå. Kungen återtog bysten från Creutz dödsbo som betalning för de skulder Creutz hade till kungen. 1791 skänkte Gustav III bysten till Stockholms borgerskap och rådhus. Genom memoarer och tryckta tal kan förspelet till överlämnandet av gåvan följas. 1788-1790 pågick det rysk-svenska kriget i nuvarande Finland. Under kriget deltog Stockholms borgerskap bl a genom vakthållning och försvar av staden. Ett par månader före krigsslutet framförde Gustav III önskemål till Svenska akademien om att akademien skulle anhålla om att stadens borgare skulle bekosta en marmorstaty av kungen. Överståthållaren i Stockholm får en propå från kungen vid krigsslutet i augusti att staden bör arrangera något särskilt för kungens högtidliga intåg i staden den 30 augusti med anledning av den (enligt kungen) lyckade krigsutgången. Överståthållaren lyckas övertala borgerskapet som beslutar sig för att uppresa en stadsport till kungens och fredens ära. På morgonen den 30 augusti beställer Gustav III av bildhuggare Sergel en ritning över en obelisk av granit som ska resas till minne av kungens erkänsla med Stockholms borgare. Han uttrycker samtidigt missnöje med planerna om en stadsport som han inte finner tillräcklig och ber Sergel underrätta överståthållaren om att borgerskapet istället ska beställa en staty av Sergel med kungen i vit marmor. Senare på dagen sker så det högtidliga intåget genom norra tullen. Borgerskapet får där höra om arrangemanget av kungen själv och de bifaller genom att gå med på att bekosta marmorstatyn. I början av september skriver magistratssekreteraren Hochschild i sina memoarer att kungen nu anser att en staty av marmor är för förgänglig och att statyn istället bör vara gjord av brons om vilket Hochschild skriver: ”en omöjlighet för Stockholms stad”. Men i början av oktober beställer borgerskapet statyn till en summa av 10.000 riksdaler. En månad senare inbjuder kungen borgerskapet till festmåltid på Operan. På luciadagen får borgerskapet möjlighet att tacka kungen för denna fest. I samband härmed ber borgerskapet kungen om att till stadens rådhus få ett porträtt av kungen och kronprinsen samt att få slå en medalj som minne över dennes besök i rådhuset tidigare samma år. Kungen bifaller men istället för porträtt av sig själv lovar han borgerskapet en byst föreställande sig själv. Borgerskapet beställer då en akvarell av arkitekten Erik Palmstedt över ”Project till placerandet av Kongl. Maj:ts Buste uti Stora Rådhus Salen” genom vilket bysten skulle placeras på en piedestal under en röd sammetshimmel med bakstycke på vilken riksvapnet och kungens valspråk ”Fäderneslandet” ska broderas i guld. Förslaget godkänns av Gustav III i februari 1791. Magistratssekreteraren skriver 1791 i sina memoarer: ”September 30. Konungen hade givit Stockholm stads sin byst av vit marmor, gjord i Paris efter Sergels gips av franske bildhuggaren Houdon för framlidne greve Creutz’ räkning och efter hans död tillfallen konungen, som vid 1786 års riksdag varit sinnad att låta uppsätta denna byst på Riddarhuset, men vilket förslag ej kom till verkställighet i anseende adelns uppförande denna riksdag. Denna byst hade igår blivit uppsatt under en röd sammetshimmel, den staden låtit göra, och kostade 1,850 r. Till höger om bysten är kronprinsens porträtt, målat av Krafft och likaledes skänkt till staden av konungen. I dag invigdes dessa gåvor, och höll statssekreterare Schröderheim därvid ett tal. Hela akten är tryckt.” Schröderheim säger vid överlämnandet bl a: ”Han Maijt Konungen har behagat sända mig til Eder, mine Herrar, för att efter ett gifwit löfte, öfwerlämna Eder twenne wedermälen af dess nådiga benägenhet, hwilka, för Eder märkwardiga, blifwa det ännu mera för Edre efterkommande.” Rådhuset fanns vid denna tid i Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Gamla Stan. I rådhuset fanns rådhusrätten och stadens förvaltningar. Magistraten sammanträdde i stora rådhussalen. Kungens byst under sammetshimmel fanns i rådhussalen från 1791 till 1916 då stadens domstol och magistrat flyttade in i det nya Rådhuset på Scheelegatan på Kungsholmen. Efter det att domstolsväsendet förstatligats kom det s k Tingsrättspaketet 1981där staden och staten gjorde ett byte av fastigheter och Tingsrätten fick säte i Rådhuset. Staden behöll sina klenoder – bysten av Gustav III, möblemanget i magistratsalen, målningar och porträtt mm – och överlät dessa till Stadsmuseet som förvaltar klenoderna därefter. Flertalet av klenoderna har sedan dess funnits kvar i rådhuset genom deposition från staden till staten. Rådhuset har sedan 2007 varit stängt för ombyggnad. Klenoderna som är magasinerade undgick därför den brand som utbröt i Rådhuset 2008. Obelisken restes på slottsbacken 1798-1800 och 1808 uppsattes statyn av Gustav III på Skeppsbron. Porträttet av Gustav IV Adolf som kronprins nedmonterades från rådhussalen efter det att kungen avsattes genom statskupp och ersattes av porträtt på Karl XIII och Karl XIV Johan. Bysten har ett stort historiskt och kulturhistoriskt värde. För att kunna exponera bysten för allmänheten krävs en säkerhetsmonter så att denna kulturskatt inte stjäls.

SSM00049551_a.jpg SSM00049551.jpg