Remmare med lock tillverkad på Kungsholms glasbruk 1717.

Län: Kronobergs län

Remmaren var en hyllningspokal från signaturen ”B.B” till en Jacobus Melle i Lübeck, daterad till den 9 september 1717. Enligt ”ett meddelande från Danzig 1938-12-25” är det troligen Melles svärson Berendt Bruns som står bakom gåvan, kanske för att blidka sin bistre svärfar? På kupan är gravyren uppdelad i fyra olika mönsterfält. Framsidan består av en vapenskjöld, och mittemot denna en strålande sol. Mellan dessa finns två blomsterarrangemang. Runt kupan löper texten: ”Vivat Herr Magister Jacobus a Melle Pastor St Maria inn Lübeck. Solches wünschet B.B. Stockholm d. 9 September Ao 1717”. Vid en närmare studie av remmaren syns det vara angripet av den för Kungsholms glasbruk så karakteristiska ”glassjukan”. Efter en undersökning utförd av Riksantikvarieämbetet 2001 kunde det konstateras att kungsholmsglaset innehöll för hög andel soda, vilket gjorde att det proportionellt sett blev för liten del kalk. Genom att öka mängden soda i glasblandningen kunde man sänka smälttemperaturen, och därigenom spara stora mängder bränsle. Föga anade man att århundraden av fuktpåverkan skulle orsaka små sprickbildningar i godset, som slutligen får glaset att falla sönder… 1676 utfärdade Karl XI det privilegiebrev som möjliggjorde uppstartandet av dåtidens mest exklusiva glasbruk, Kungsholms glasbruk, som ägdes av 12 adelsfamiljer. Arbetskraften rekryterades från det i Stockholm konkurrerande Melchior Jungs glasbruk, men framför allt värvades italienska glasblåsare från England. Den tidiga tillverkningen vid bruket var mycket italienskinspirerad, men redan på 1690-talet förnyades utbudet med framför allt graverat glas, där man istället tog influenser från Holland och Nürnberg. Genom den tyske gravören Kristoffer Elsterman kunde Kungsholm hålla en hög hantverksmässig nivå vad gäller gravyren, och kanske var det även han som införde glasmodeller som var oprövade i Sverige. Bland annat introducerades denna typ av remmare, med förebilder från Tyskland. Under slutet av 1700-talet utsattes Kungsholms glasbruk för konkurrens av andra glasbruk, och då bruket inte hade förmåga att hänga med i utvecklingen tvingades man lägga ner verksamheten 1815. Gåva 1935 av Edvard Ohlsson, disponent på sågen i Åryd, Småland