Rött altarkläde med tenntrådsbroderi

Län: Norrbotten

I Kvikkjokks kyrka finns ett praktfullt rött altarkläde, ett liknande finns också i Statens Historiska museums ägo, och som tidigare tillhört Jokkmokks kyrka. För kyrkotextilier från 1600 och 1700-tal med metalltrådsbroderier så är guld, silver och även mässing vanligt förekommande, men däremot inte tenn . Kvikkjokks kyrkas röda altarduk kan därför vara en av två unika kyrkliga textilier från 1600- 1700-tal med tenntrådsbroderi. Altarklädet är av röd vadmal, ca 230 x 120 cm. Altarduken skulle täcka altarbordets skiva och framsida samt falla fritt över hörn och gavlar. Tennbroderiets mönster består av graciöst sling-rande blomrankor med markerade hörn och sidopartier. Ornamentiken har drag från både re-nässans och barock och mycket likt ett profant rött bordstäcke från 1633, Nordiska museet.1 Broderiet är utfört i läggsöm med tenntråd nedsydd med lintråd, av rund tenntråd spunnen kring en fin sentråd. Tråden ligger antingen direkt på tyget eller för att få reliefverkan på ett underlag av lintråd. Utförandet tyder på teknisk skicklighet, både tenntråd och sömsätt på-minner om traditionellt samiskt tenntrådsarbete på bland annat renselar från 1700-talet. Historiken kring uppkomsten av kyrkorna under 1600-talet i ”lappmarken” i samband med bergsbruket, missionen bland samerna och nyodlingen är spännande och ryslig på många sätt. Från omkring 1661 bevistade ”lappredikanter” Kvikkjokk, dels för att kristna samerna men också för att Kvikkjokk kallad ”Hyttan” blev en central plats för silverbrytningen. Bruksrörelsen i Luleå lappmark existerade i drygt 40 år i slutet av 1600-talet. Kyrkan var inrymd i bergmästaregården på Hyttholmen och till skillnad från resten av bygg-naden var den vitfärgad. Uppgifter om de kyrkliga inventarierna är sparsamma. I förteckning-ar från 1682 och 1686 ges en bild av silververkets kyrksal och de få prydnader som fanns där. Här nämns bland annat att det fanns ett altare med en bänk och på altaret en 2,5 aln lång röd altarduk.2 Under 1696 till 1796 bodde Jokkmokks kyrkoherde i Kvikkjokk. 1763 byggdes ett nytt kapell i Kvikkjokk. 1771 berättar kyrkoherde Jonas Hollsten att det i Kvikkjokks kapell bland annat finns ett altartäcke av rött kläde, broderat med tenntråd, med märkning mitt på täcket: ”I: G: 1756” inom en oval blomkrans. I kyrkans räkenskapsbok anges att Ingeborg Groth dotter till kyrkoherde Mattias Groth och hustru till hans efterträdare, pastor Olof Modeen lämnar ett rött altartäcke till Kvikkjokks kyrka 1758. En annan tradition säger att den tillverkades omkring 1730 av prästfrun Christina Groth. 2 1) Agnes Geijer, ”Tre märkliga tennbroderier”, 1933 2) Kenneth Awebro, ”Luleå silververk Ett Norrländskt silververks historia”, Bothnica 3, 1983

P9230773.JPG P9230776.JPG P9230764.JPG